Vad är en kransåg?
Som slöjdare, hantverkare, båtbyggare, byggnadsvårdare, husägare (eller kanske helt enkelt bara som människa) stöter man ibland på situationer där man behöver plankor. Kanske av konstiga dimensioner eller träslag som inte finns i byggvaruhandeln. Det kan till och med vara så att man råkar ha ett lämpligt träd som skulle passa bra till det där projektet man har i sikte. Men hur gör man trädet till plankor utan att ruinera sig själv? Kanske finns trädet på en svårframkomlig plats, där man varken vill, kan eller har råd med att ta in skogsmaskiner?
Det finns flera sätt att förädla en stock till plankor, varav den äldsta och enklaste är att klyva fram dem med kilar och klubba. Det kräver rakvuxet virke och mycket efterarbete med renhuggning och hyvling. Ett annat sätt är att såga ut plankorna.
Här använder hantverkaren medeltidens motsvarighet till kransågen, en ramsåg. Sågbladet är klenare, och spänns därför upp i en träram för stadga. Ur Hausbuch der Mendel'schen Zwölf-Brüder Stiftung, ca 1425.
Redan under medeltiden vet vi att man använder kransåg, ramsåg och såggrop. Många menar att tekniken förekom redan under romarrikets dagar, men jag har inte sett någon som refererar till några konkreta bevis för det.
En kransåg är en lång tvåmannasåg. Det timmer som ska sågas upp till plank placeras på en så kallad kran, en ställning som är hög nog för att en person ska kunna stå under den. Den andra står uppe på ställningen eller på själva stocken. De drar sedan sågen mellan sig, och sågar på så vis ut långa, raka plankor med mannakraft. Alternativt kan man gräva en grop i marken istället, en så kallad såggrop, som är djup nog för att en person ska kunna stå under stocken, och den andre står på marknivå.
Att såga tar visserligen längre tid än att klyva ut råplank, men kräver däremot betydligt mindre efterarbete eftersom plankorna blir raka och jämntjocka på en gång. Dessutom ställs inte samma höga krav på att virket är rakvuxet. En annan faktor som är till sågens fördel är att det är mer materialeffektivt, med ett sågsnitt som är ett par millimeter brett istället för flera centimeter som måste yxas och hyvlas bort. Ibland kan de vara just de där centimetrarna som är skillnaden på om du behöver fälla ett träd eller två, för att få ut de plankor du behöver.
Sedan långt tillbaka har man försökt mekanisera sågverken, eftersom det är ett tungt och slitsamt arbete. Under flera hundra år levde de vattendrivna sågverken och kransågen sida vid sida, eftersom kransågen fortsatte vara ett billigt och flyttbart alternativ för småskalig sågning. Med tiden fasades den dock ut helt, i takt med att skogsbruket industrialiserades. Nya maskiner gjorde det möjligt att flytta stockar i större skala, så att man kunde ta sockarna till sågen istället för sågen till stockarna. Tekniken förekommer faktiskt fortfarande i vissa delar av världen, där skogsbruket inte är lika storskaligt och mekaniserat, även om den är så gott som utdöd här i Sverige.
Vid det här laget har vi både sjungit kransågens lov, och förstått varför den konkurrerats ut av effektivare metoder. Varför ska man då bygga det första sågverket? Kransågen är helt enkelt en vettig lösning för den som behöver såga plank i liten skala, i konstiga dimensioner eller på gammalt vis, exempelvis till byggnadsvård, båtbyggen eller slöjd. Den kräver inga fossila bränslen, är billig och flyttbar. Allt du behöver är en kompis och ett par starka armar.
/Bobbie Hermansson