Magnus Jönsson - Smed
BJÖRKENÄS
Dagens slöjdare är en person som jag bara hört talas om, men aldrig träffat själv. En solig oktoberdag styr jag kosan söderut för att träffa Magnus Jönsson, omnämnd av många som "Meteoritsmeden i Pukavik." När jag kliver ur bilen hemma hos honom i Björkenäs välkomnar han mig in stenlängan där smedjan, som utgör verksamhetens hjärta, finns. Det blir ett samtal om missunnsamhet i västblekingska folkynnet, närheten till naturen och om att inte komplicera saker för mycket.
Magnus Jönsson är uppvuxen på landet, med skogen, naturen och fisket som en viktig del av tillvaron. Den som är mycket i skog och mark kan som bekant behöva en kniv, och Magnus tror att han fick sin första i femårsåldern. "Jag har haft kniv så länge jag minns." Det var genom friluftsintresset som tanken att smida egna knivar föddes och han gjorde sitt första försök i tjugoårsåldern. Då hade han varken kunskapen eller resurserna för att få till det, och han tröttnade snart när det inte blev särskilt bra.
"Men jag hade det ändå i bakhuvudet, att det var någonting jag ville göra." Det fick ett par år och när han hade nya förutsättningar gjorde han ett nytt försök, den här gången med smidesstäd, ässja och rätt verktyg. "Då gick det, och då var det roligare." Och på den vägen är det.
Han startade företaget Magnus Jönsson Smide och Metallhantverk för 25 år sedan, för att kunna fakturera andra företag för smidesarbeten han gjort åt dem. Förut jobbade han nattskift på helgerna på Volvo som underhållsmekaniker och smidde på vardagarna. Det resulterade snart i att han jobbade sju dagar i veckan, något som var ohållbart i längden. För snart fem år sedan bestämde han sig för att säga upp sig, och smider sedan dess på heltid.
Genom åren har han hittat sin nisch och idag gör Magnus blandade smides- och svetsjobb, men främst exklusiva knivar och knivblad - där de allra mest exklusiva smids i järnmeteorit. Dessa säljer han under namnet Meteorite Knives.
Jag ber Magnus berätta om platsen vi befinner oss på.
Själv är Magnus inte så noga med detaljerna, men han låter mig förstå att det är något av ett känsligt ämne bland lokalbefolkningen huruvida Björkenäs ligger i eller utanför Pukavik.
När han började smida bodde han först i lägenhet och sedan i ett hus i ett villaområde och hade sin smedja hemma hos förädlrarna. Det var ungefär en mil att köra och det kändes tråkigt och ineffektivt. Så när han hittade stället i Björkenäs blev det affär. Här hittade han en plats med en stenlänga som kunde bli en bra smedja - och utan några grannar att störa.
Du har alltså provat att ha din verkstad både hemma och borta, vilket har passat dig bäst?
"Båda har sina för- och nackdelar. När jag bara hade det som hobby kände jag att jag ville ha smedjan hemma och slippa köra. Nu är det på gott och ont, för man är nästan aldrig ledig när man har jobbet hemma."
Magnus berättar att alla inte respekterar att inte heller egenföretagare kan jobba dygnet runt. "Vissa tror att det är drop-in, men det fungerar ju inte så. Jag måste kunna planera min tid." Det är en av anledningarna till varför han valt att inte sätta upp en skylt ute vid vägen. Av den anledningen tror han att det kan vara en god idé att ha verkstaden en liten bit hemifrån, men inte för långt bort. "Då skiljer man mer på arbete och fritid."
Vad betyder din plats för dig som slöjdare? Är det viktigt för dig att vara just här?
"Nej tvärtom - jag tror att detta är en ganska dålig plats egentligen."
Magnus förklarar att han har hela världen som marknad för sina knivar, så för den delen av verksamheten spelar platsen ingen roll. När det gäller andra smidesarbeten upplever han att det finns en ganska liten efterfrågan här i trakterna. "Ingenting får kosta någonting. Det ska göras så enkelt och billigt som möjligt, och då kommer man istället in på svetsarbeten." Och svetsare finns det gott om i västra Blekinge. "Jag tror att det finns andra kommuner, och kanske runt större städer, där det finns en större efterfrågan på smide."
Jag undrar vad han tror att det beror på. "Det är något med mentaliteten här. Och det har jag hört från dem som flyttat hit från andra regioner också. Det är ingenting som gynnar mig med att vara verksam just här."
Inspirationen då? Du sa att du är uppvuxen på landet och har ett stort friluftsintresse. Är det viktigt för dig att ha naturen nära?
"Ja jag hade inte pallat att bo i en lägenhet inne i en stad. Jag gillar att besöka städer, det finns mycket att titta på - men jag skulle inte vilja bo i en stad. Nära naturen, med havet och skogen - där trivs jag." Det får han en schysst mix av i Björkenäs. Men han skulle kunna ta sitt pick och pack och flytta någon helt annanstans, med ett motsvarande lantligt läge.
"Jag är i den åldern där jag känner att jag inte vill komplicera livet för mycket. Men jag skulle inte tveka att flytta på mig om det dyker upp en jättebra lokal på en plats där det finns bra efterfrågan så att man kan hålla lite kurser och framförallt det egna smidet. Det hade varit stimulerande."
Egentligen har jag redan fått svar på frågan, men jag ställer den ändå...
Upplever du att det finns ett gynnsamt klimat för slöjdare här?
Magnus skräder inte orden. "Nej, det finns ingen förståelse för att det kostar. Jag hade ju kunnat jobba ihjäl mig om jag sänkte priserna. Men ska man ha priser så att man kan leva drägligt på det, så.... Då försvinner kunderna"
Jag undrar om det finns några organisationer eller nätverk här som han är delaktig i eller känner att han har hjälp av och han berättar att han för flera år sedan hade ett bra samarbete med Blekinge Hemslöjdsförening. "Jag hade kurser i deras regi och de hade en väldigt bra hemslöjdskonsulent i Gunnar Jeppsson." Allt funkade jättebra, men när Gunnar gick i pension rann samarbetet ut i sanden.
Nu håller han sedan tre år tillbaka smideskurser i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, något som funkat väldigt bra. Han är också med på ett hörn i Visit Blekinge och i SPOK, men upplever inte att det händer så mycket där.
Han utför också uppdrag åt ett byggföretag med säte i Sölvesborg som gör exklusiva nybyggnationer och renoveringar. De anlitar Magnus för smidesarbeten som specialgjorda trappräcken och detaljer i 1700-talsstil. Senast gjorde han 300 spik som skulle synas i ett innertak. "Det blir ganska mycket specialjobb åt dem och de är väldigt bra att jobba med."
Varför finns det så många slöjdare här i Västra Blekinge tror du?
Magnus säger att han har lite dålig koll på andra hantverkare i området. Han är med konstrundan i Blekinge, och där är det framförallt konst och inte så mycket hantverk. Däremot vet han om ett gäng med smeder, men många av dem har det mest som hobby.
Han tror att det kan höra till den lokala mentaliteten att inte riktigt ha koll eller kontakt med andra hantverkare. "Nu på senare år har det kommit andra som börjat smida, men det är som att många av dem föredrar att sitta framför datorn och lära sig på YouTube, chatta och podda istället för att ta kontakt med dem som finns runt omkring." Han tror att det kan vara en missunnsamhet som präglar regionen. "Man ska inte vara beroende av den eller den, eller jag ska själv… Någonting ligger det i luften." Sedan skrattar han och undrar om det kanske är bristen på andra saker att göra som lockar till slöjdandet.
Har du några tips till andra hantverkare, som letar efter sin plats för slöjd.
"Börja smått. Satsa inte för stort, för då håller det inte i längden. Låt det växa fram i sin egen takt."
Om man ska ha sin verkstad hemma eller borta tror han beror på många olika faktorer.
"En del har ju inte möjlighet att flytta till ett hus. Om du är 20 och ska syssla med hantverk så kan det vara svårt att bosätta dig i ett hus. Samtidigt finns det få ställen att hyra in sig på." Han tipsar om att hålla utkik efter lokala hembygdsgårdar, som kanske kan ha exempelvis en smedja där man kan få hålla till.
Magnus upplever att det behövs fler gemensamma ytor för slöjd. "Det hade kanske behövts någon gemensam plats, där flera kunde jobba utan att skaffa hela uppsättningen av verktyg själva, utan dela lite. Men det finns inte vad jag vet."